Melodifestivalen

Melodifestivalen

Delfinal 3 2010

MelodifestivalenPosted by Tommy Sat, February 20, 2010 22:13:48

Delfinal 3

Jag kände mig ganska nöjd med upplägget på förra veckans krönika och varför ändra på något som funkar? Jag kör helt sonika samma koncept om igen och gör så tills jag kommit på något bättre alternativ. För att tro att saker och ting är konstanta och förenliga med status quo bör anses vara aningen naivt.

När det gäller melodifestivalen är jag dock lite av en bakåtsträvare och brukar ofta anse att ”det var bättre förr”. Inte minst när det fanns olika jurygrupper som bestämde och inte svenska folket. Detta av den enkla anledningen att svenska folket gång efter gång bevisar att de verkligen inte är kompetenta nog för förtroendet!

Hur som helst så var Alcazar först ut för kvällen och var det med en låt – Headlines, som var ovanligt hookfattig för att vara dem. Framträdandet var väl förvisso stabilt och om inte annat så knep de nog några röster på ren rutin. Att nå ända fram brukar dock inte Alcazar göra och de fick nöja sig med en plats i andra chansen denna gång. Personligen tyckte jag att det var en av kvällens bästa låtar och ger den en klädsam sexa!

Vad Johannes Bah Kuhnke sysslade med var dock märkligare. Det var gapigt oengagerande och trist. Och faktum är att jag redan nu, omedelbart efter sändningens slut, inte har en aning om vad det var han framförde. Tittar jag i mina anteckningar ser jag dock att jag utdelade en etta i betyg åt hans låt Tonight.

Elin Lanto är ingen debutant i de här sammanhangen även om hennes röst är lite barnslig och kanske påminner lite om Britney Spears. Doctor, Doctor, hennes låts titel, förde mina tankar till Thompson Twins gamla hit med samma namn och musikaliskt är det kanske inte så stor skillnad egentligen. Det är lättsam pop som varken är bra eller dålig egentligen och kanske kan tilltala en yngre publik. Vem vet? Den kanske kan växa med fler lyssningar också? Hur som helst tyckte jag mig kunna utdela en femma åt den.

Efter denna var det dags för en vacker och spröd låt med Erik Linder. Hur ska jag tro på kärleken, som hans låt hette hade en text skriven av Kenneth Gärdestad och enbart detta faktum borde egentligen ge den extrapoäng! Det handlar förstås om floskler deluxe, som alltså passar utmärkt i sammanhanget. Man får nästan lite känsla av Ted när man hör låten och jag tyckte som sagt att det var en riktigt vacker ballad. Av mig fick den en femma.

Nästa låt – Yeba, fattade jag ingenting av! Att texten var mig obegriplig var kanske inte så märkligt eftersom den var på något stamstråk från Kongo, Getty Domeins ursprungsland. Men musiken var mig också totalt obegriplig, någon form av världsmusik utan någon egentligen melodi i mina öron. Jag förstår helt enkelt inte vad låten hade att göra i dessa sammanhang överhuvudtaget. Betyget kan inte bli annat än en etta även om en liten extra eloge för dess unika egenskaper bör utdelas. Jag är inte bakåtsträvare i alla delar av denna musiktävling och ser gärna mångfald!

Årets etnopop, för det måste ju alltid finnas en sån nuförtiden, stod gruppen Timotej för. Fyra tjejer som spelade flöjt, gitarr, dragspel och fiol till något dunkande i bakgrunden, Jag kunde knappt koncentrera mig eftersom mina ögon hela tiden drogs till en av tjejernas kläder som jag först uppfattade som någon sorts långkalsonger. Hur som helst tyckte jag väl att deras låt Kom var hyggligt medryckande men alldeles för intetsägande och oengagerande för min smak. Jag ger den fyra långkals… eh… en fyra i betyg.

Så var det dags för klasskillnad när det gäller framförande. Darin stod för kvällens stabilaste intryck och även om jag aldrig riktigt har förstått hans storhet överglänste han, på detta plan, alla de andra i denna delfinal. Låten – You’re Out of my Life, tycker jag personligen är en sån där mellantempoballad som det går tretton på dussinet av, men han gjorde det som sagt bra och en sexa känns som ett lämpligt betyg för denna.

Och liksom etnopop är ju hårdrock en obligatorisk genre som måste representeras numera. Crusified Barbara och deras Heaven or Hell stod för det i denna deltävling. Och hur mycket rötter jag än har i hårdrocken så kan jag inte på något sätt tvinga mig att tycka om det här. Fyra tjejer med ett klent sound och en tråkig intetsägande låt, en sångerska som sjunger ganska dåligt, även om det på sina ställen förde tankarna till Lita Ford, och en ännu värre kör av de andra tjejerna ger en trea.

  • Comments(0)//melodifestivalen.fanatiskfilm.se/#post2